Grammatik och stavning har flera likheter med etikett – grammatik är som språkets kultur. Sociala strukturer som definierar vilka som är vi och dem. Därför blir kravet på språkkunskap för integration just det motsatta nämligen en sorteringsapparat istället för det kommunikationsverktyg det är och blir till mellan individer som är i samspel och dialog. I Vancouver sker integration just så – jobb, samspel, dialog sen fokus på språk! Det finns ett skäl bl.a. till att matematiken utvecklades olika. Utveckling eller ska vi säga förklaringar och modeller/bevis som skedde i Indien hade aldrig kunnat ske i den europeiska språkkulturen. Beroende på språk måste mattepedagogik förhållas olika. Språket och grammatiken befordrar och hämmar vårt tänkande. Därför påverkas individens intelligens ju fler språk hen behärskar. Men de utan verbalt eller skriftspråk utvecklar en särdeles förmåga till såväl förståelse, dialog och kommunikation, vi verbala är dock inte så öppna för kommunikationen därför att vår norm – ett korrekt språk står i vägen.

När elever möter Mathivator–elever förhåller de sig till det matte-språket på samma sätt. De jobbar med problem i samspel och dialog och sen uppstår lösningar, insikter och språklighet – mattematisk språklighet.