“– När det ringer in då börjar lektionen och när det ringer ut så slutar den. Man bestämmer med lärarkollegiet att det är den regeln man tillämpar. Passar det inte så låser man dörren när det ringer in. Hade jag varit lärare hade jag gjort det, säger Jan Björklund i Svenska Dagbladet.”

Efter att ha lyssnat, samtalat med och i dialog försökt förstå ungdomar i såväl mina podcast:s som i olika möten och projekt så vet jag att den attityd som Björklund står för är ett av de hinder som ligger mellan eleverna, strukturen och lärandet.

När Björklund i samma intervju sen säger “– När jag var yngre hade jag inställningen att jämställdheten löser sig av sig själv. I dag ser jag tydligare att ungdomar hindras av en massa värderingar och strukturer.”

Skolan löser sig inte herr Ministern genom att vuxenvärlden bestämmer att låsa dörren, styra lärandet samt totalt ignorera såväl forskning som det som ungdomar själva säger, ger uttryck för samt påvisar genom görande när frihet ges. Hur kan ett liberalt partis ledare gå så fel att han tror att regler, struktur och bestämmande över huvudet på den som berörs skapar annat än förtryck och som bäst rabblande av kunskap.

Så lyssna på podcast:en med Albin, Carl och Ilma. Därefter ställ dig frågan om lärande är något som sker i inlåsta strukturer, låsta dörrar och under regler?