Först tänkte jag det där låter som en klyschig lista på adjektiv som brukar stå med i anställningsannonser när företag i själva verket vill ha plikttrogna medarbetare som gör som någon annan tänkt åt dem. Sen kunde jag andas ut när jag insåg att det var Maria Montessoris lista. Tänk att redan för snart 100 år sedan insåg vad som var viktigt att befrämja i skolan. 

Med en bild på Maria Montessoris lista* påminde Kajsa Balkfors mig i sitt Facebookflöde om vår – vuxenvärldens/vänster hjärnhalvas- besatthet av låtsas att världen är komplicerad, helst enkel mätbar och kontrollerbar.

* Personliga kvalitéer som inte mäts av prov:
Kreativitet, Kritiskt tänkande, Motståndskraft, Motivation, Uthållighet, Nyfikenhet, Frågeställande, Humor, Ihärdighet, Pålitlighet, Entusiasm, Samhällsmedvetenhet, Självmedvetenhet, Självledarskap, Empati, Ledarskap, Medkänsla, Mod, Känsla för skönhet, Förundran, Uppfinnighet, Spontanitet, Ödmjukhet. Och sist men kanske främst Tillit.

Vi fokuserar på det vi kan mäta – inte minst i skolan – och förlitar oss på expertlösningar på problem om de finns ett diagram med siffror som kan påvisa att det är bra. Hur mäter vi att det är en trygg mamma och pappa som går hem från förlossningen med sitt nyförlösta barn som ammar och där magen är igång och fungerar? Hur mäter vi om de barn som går igenom skolan har med sig ett självledarskap? Hur mäter vi inom socialtjänsten att trygghet, pålitlighet och tillit existerar och förstärks mellan individen och socialsekreteraren.

Så som Kajsa skriver “Men nu är ju jorden, samhället och mest av allt människan komplex, och blir hen behandlad som en enkel sak eller komplicerad maskin så smäller det till slut. Det är dags med ett paradigmskifte. Allt är möjligt! (en kapacitet som bor i höger hjärnhalva).” Så vågar vi bygga en framtid och ha mod på samma sätt som det fanns mod när exvis folkskolan infördes och jag kan lova er det fanns inte någon evidensbaserad-statistik eller ens forskning som belade framgångsfaktorerna för den reformen.

Så var är modet och tilliten till det nya tänk som leder fram till ett lika framgångsrik dvs alla människors ges lika värde; den enskilda människans ges och har frihet och värdighet; som trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning för alla; att vi tillsammans verka för social omsorg och trygghet hållbart och tryggt för alla; där alla ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället;  och som motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Allt detta i ett samhälle som bygger på en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det där blev en lång lista, det är listan våra politiker ställt upp som vision för sitt arbete nämligen grundlagen (RF 1 kap 2 §). Så när frågar vi oss hur lever vi var och en samt tillsammans upp till visionen för vårt land?