..det måste man lära sig inte teoretiskt utan praktiskt. När behovet av kunskapen är akut letar inte hjärnan i den teoretiska kunskapsbanken. När behovet är som störts så är det upplevelser som kommer upp, goda som dåliga.  Vi är många som är fått erfara att det inte är i lä på en segelbåt som det går att kissa. Eller mer direkt – kissa inte mot vindens riktning.

Varför inser vi inte att det är i dialogen och utifrån egna erfarenheter kunskapen uppstår. Eleven i reportaget om gymnasieelevers klockkunskaper fick nog rätt på provet på lågstadiet men han lever inte i ett sammanhang där man säger medurs eller moturs, där den analoga klockan är en del av vardagen.

Lyssna gärna innan du fortsätter på länken Gymnasieelever kan inte klockan.

“I sådana fall har du lyssnat lika lite (“i grundskolan min kommentar”) som du lyssnat här” säger läraren Tony Johansson.

Om vi alla inte fattar att den typen av bemötande är en del av problemet, då har vi än större problem. Tony Johansson undrar varför dom (eleverna) inte kommer och frågar!!! Hur ska det uppstå ett lärande om man som elev ifrågasätts och bemöts med sådana kommentarer och en sådan inställning som Tony har?

Litet överdrivet skulle jag vilja säga “i mina öron är inte Tony en pedagog utan agerar mer som en storebror som vill behålla sitt övertag”. Hela inställningen “vart har du gått i skola någonstans?” och svaret kommer rappt “i Sverige”. Vad hade Tony sagt om eleven sa “Somalia?” Hade svaret blivit “Har ni inga vanliga klockor där?” Eller om svaret varit “Spanien” – “Jo, det vet man ju att passa tider är inte en stor grej.” osv. Eleverna agerar, när de behöver hjälp eller inte förstår, som vid andra trängande behov nämligen utifrån erfarenheten. Deras agerande styrs inte utifrån teorin – om än förmedlad muntligt. Så Tony kan säga till dom “kom och fråga om du är osäker” men när bemötandet blir nedlåtande och ifrågasättande så byggs erfarenheten “fråga inte – du kommer bara får veta att du är dum”.

Jag träffade på en vuxen medelålders kvinna i Los Angeles som inte förstod “clockvice” och när jag försökte med hänvisning till solens gång över himlavalvet (“sunvice”) så förstod hon inte alls. Sen började vi tala om vädersträck om öst och väst. Eller rättare hon sa – efter att jag hade förklarat hur solen flyttade sig över himlavalvet – “Ah it is as obvious as the sun goes up in the west”…?!
Jag ifrågasatte inte vart hon gått i skolan eller påstod att hon var dum men vi fick ett intressant samtal om just hur vi med erfarenhet och kunskap bygger modeller och förklaringar om saker vi möter i vår värld. Och det samtalet fortsatte in på området vi och dom samt hur lätt det är att döma andra utifrån min kunskap och erfarenhetsbank.

Så för att illustrera hur tokigt det är när man bara utgår ifrån sig själv och sin egen erfarenhet valde jag medvetet att inleda med ett väldigt manligt exempel. Ingen kvinna har ställt sig vid relingen och försökt kissa i motvind även om jag kan tänka att någon prövat kissa i lä. Lika dumt som mitt exempel är om jag försöker förklara något för alla (och inte bara män) lika dumt är det att göra referenser till analoga klockor till någon som inte använder dem till vardags. Världens strukturer bygger på vad Gudrun Schyman mfl. brukar benämna patriarkalkönsmaktsordning. Då blir det mäns förklaringar för män och om någon inte förstår så är det inte fel på förklaringen eller ens perspektivet utan på lyssnaren.

“Han var pedagogisk, han tog det hela från början och han benade verkligen ut teorin för oss. Så som han såg den. 
Entusiastiskt förklarade han alltihop och tog sig verkligen tid. Lång tid.
I en kvart satt vi där och lyssnade på honom, jag och min kvinnliga kollega. Ingen toapaus i den här spontana föreläsningen. Han ville verkligen FÖRMEDLA vad han visste.” Så skriver Katrine Kielos i Jusektidningen.

Nu är vi inte bara i strukturer utifrån genus utan vi lever liv där vissa är mer digitala och andra mer analoga, vissa förhåller sig till kunskap enligt gammal linjär modell/sturktur (läs bibliotek och tabeller) andra utifrån informationssamhällets multimodala modell/struktur (läs sökmotorer och ofantliga beräkningsmöjligheter).

Katrine Kielos fortsätter “Det fanns bara ett problem – eller hur man nu vill se på det – vi hade läst boken han var i färd med att förklara och det hade inte han. Han visste dessutom att vi hade läst boken och att han själv inte hade gjort det.” i sin krönika Manliga monologer. Vi kanske skulle våga lyssna mer och fråga mer själva. När du drar åt en skruv så är i princip alla gängor dragna åt samma håll vilket håll är det? Du kanske får ett svar som refererar till ett TV-spel eller till något annat du inte känner till och då har du lärt dig något nytt. När du har visat att du är intresserad av elevens, barnets, kollegans osv. värld tag med dom till din värld och lär dom klockan eller något annat som du tycker är självklart och viktigt!