Andra delen av ” Varför skola ? “

den 3 september, 2013

Tack för alla reflektioner på mitt inlägg Varför skolan . Visst är det så att fler klargöranden och fler svar är angelägna att söka. Jag sitter inte inne med alla om ens en bråkdel, men jag har valt att utveckla frågorna ytterligare.

Kort kan vi dock konstatera att lärande är en process som till viss del sker i dialogform. Formen för dialogen ser annorlunda ut idag än för 150 år sedan då folkskolereformen började få fäste och dess effekt och konsekvenser började märkas. Det var visserligen först på 1900-talets början som den stora förändringen verkligen började få betydelse såväl för den enskilde, industrin som samhället i övrigt.

Vi befinner oss nu i ett skifte som ser annorlunda ut. Den kunskap som under 1800-talet gjordes tillgänglig till “massorna” var en kunskap som fanns hos det övre bildade skikten i samhället och som spreds till alla. Idag är finns kunskaperna tillgängliga men verktygen för dess åtkomst och kopplingarna mellan de olika områden – de av samhället, akademin och skolan skapade (ämnesfakulteter, sortering på ämnesområden, utbildningsstrukturer etc.) – gör att den byggda strukturen får allt mindre betydelse. Tvärsökning och tvärvetenskap blir möjligt och därmed också viktigt på ett helt annat sätt än tidigare.

Färdigheten att röra sig tvärt i fler än två dimensioner är något som förutsätter ett fritt och öppet tänkande och till det även en träning i att ta sig utanför de angivna ramarna. Ungdomars spelande på internet samt sökning av fakta, information och kunskaper är exempel på områden där ungdomar, som getts tillgång till och träning däri, har kompetenser vida överlägsna dem som min och äldre generationer besitter.

Skillnaden inom de olika skolorna blir då uppenbar eftersom dessa kunskaper som kommer att ta individen, företag, organisationer och samhället som helhet vidare in i framtiden kommer att tränas, utmanas olika. Allt beroende på inställningen hos pedagogerna, tillgången till verktyg (datorer, internet etc) samt hur modig skolan är i förhållande till de krav och kriterier som skolans-regelverk och uppföljningssystem beslutat sig för att mäta emot. När vi har nationella prov vilka skall avgöra framgång och uppföljning av kunskap så gäller det att proven mäter inte bara emot klassiska uppräknings och inlärningskunskaper utan faktisk mäter emot det som är av verklig betydelse för framtidens skola och kanske främst individens och samhällets behov av kunskaper och färdigheter i en framtid som vi knappt kan förutse.

Om vi inte lyckas med en skola som befrämjar detta blir det litet som när ett företag i sitt visionsarbete, sin strategi och affärsplan identifierat fem framgångsfaktorer men i alla kvalitetsmätningar, styrdokument samt avtal endast reglerat ekonomiska nyckeltal och mätbara kvantiteter, tider, längder, vikter mm och inte reglerar något kring de framgångsfaktorer såsom exvis ekologiskt, hållbart, jämställt, icke diskriminerande etc. Om vi därtill lägger att nyckelpersonerna premieras utifrån allt annat än uppfyllnad av framgångsfaktorerna; ja då är framgången bara en dröm långt bortom horisonten.

Webbsida av MOLLBYRÅN